Syftet med undersökningen är att se på fysik med de Minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda..

Studiens syfte var att öka förståelsen för verksamma pedagogers förhållningssätt till de Minsta barnen med fokus på dess språkliga och kommunikativa förmåga. Syftet var även att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de små barnens språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt från fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens språkutveckling utifrån förskolans uppdrag är en tolkningsfråga, där de centrala begreppen språk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppsspråket är de Minsta barnens främsta kommunikationsredskap, något som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat språk.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras.

Idén med examensarbetet var att konstruera en generell radiolänk med minsta möjliga storlek, som skulle kopplas samman med en redan befintlig konstruktion. Radiokrets CC1100 från Chipcon används tillsammans med mikroprocessor MSP430 från Texas Instruments. För attradiomodulen skall klara ett stort inspänningsområde används en spänningsstabilisator XC6202 från Torex. Det färdiga kortet är ett fyralagerskort med komponenter på en sida, med ett helt jordplan. Komponenterna är placerade så att de fyller sin funktion, samtidigt som de upptar minsta möjliga utrymme egentligen kanske detta med ska vara dåtid? .

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka graden av planäritet förkompletta multipartita grafer. Det primära resultatet som presenteras är enformel som kan användas för att nedåt begränsa det minsta antalet korsningarsom behövs för att realisera en komplett bipartit graf indelad i mrespektive n noder: cr(K_{m,,n}) >= q - 2p + 4, m >= n >= 2, där q = mn ochp = m + n. Därutöver presenteras tabeller som med formeln som utgångspunktuppskattar eller bestämmer det minsta antalet korsningar för allakompletta multipartita grafer med sju noder eller mindre. Uppsatsen innehåller också en genomgång av några tidigare resultat, däriblandZarankiewicz uppställning av kompletta bipartita grafer samt en överblicköver Crossing Number Inequality.

Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja barnens språkutveckling i samlingen.

I detta examensarbete studeras en ny konstruktion av en reversibel axialfläkt. Genom experimentella tester utvärderas olika utföranden av fläkthjul. De faktorer som varierar är utformning på nav och skovelbas samt skovelvinkel. Alla tester genomförs i AB Akron-maskiners testrigg som är upprättad efter ISO 5801.Navets utformning visar sig inte ha märkbar påverkan på prestandan. Förändringar i prestandan upptäcks när olika kombinationer av nav och skovelbas testas.

Rotundus AB är ett världsledande företag inom området för sfäriska robotar som håller på att utveckla den markbundna farkosten GroundBot(tm). För att detektera robotens translations- och rotationsrörelser används accelerometrar och hastighetsgyron. Dessutom används sensorerna för tröghetsnavigering när GPS-täckning saknas.Målet med projektet innebär att ta fram en metod för att utvärdera precisionen hos sensorer för robotens tröghetsnavigeringsenhet. Metoden koncentrerar sig på fyra av sensorernas felkällor: Skalfaktor, bias, slumpvandring och biasinstabilitet.För att beräkna skalfaktorn och biasen används linjära minsta kvadratmetoden där utsignalen från sensorn anpassas mot ett teoretiskt värde. Slumpvandringen och biasinstabiliteten utvärderas med Allans varians..

I samband med ingenjörsutbildningen med inriktning produktutveckling vid högskolan i Borås, konstruerades ett formsprutningsverktyg åt firma Finstansteknik i Ulricehamn.Syftet vid konstruktion var framtagning av ny serie Foodboxes för fastfood som är en lockande alternativ till befintliga engångsförpackningar i termoplastmaterial som används i stor utsträckning idag.Formsprutningsverktyg konstruerades för massproduktion av olika formar engångshämtboxar.Med hänsyn tagen till kravspecifikationen har projektet inneburit närmare analyser inom material, design och konstruktion.Riktlinjerna för produkt designen var huvudsakligen miljövänlighet och upptagning av minsta möjliga plats vid exponering i butik.Designen kan redovisa minsta möjliga materialåtgång och en stabil konstruktion som kan återvändas, återvinnas, frysas, maskindiskas, värmas i micro och lätt staplas. Samtidig ökar efterfrågan på formsprutningsteknologi och formsprutade produkter som gör det möjligt att tillverka högkvalitativa former i kortare serielängder. Också ingår formsprutade produkter och komponenter en viktig del av vårt vardagsliv..

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet.

Syftet med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om sina känslor och hur det påverkar deras handlande. Barnen fick därför arbeta med sina känslor för att de skulle bli medvetna om hur, var och varför de får dessa känslor. Tanken var även att barnen skulle försöka sätta sig in i andra individers perspektiv. Vi använde oss av aktionsforskning och det är en metod som innebär ett förändringsarbete. Barnen fick utföra några övningar som utgick från olika känslor, då gavs barnen möjlighet att reflektera över sina känslor.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om det empiriskt går att påvisa lönsamhet i det nya pensionssystemet dvs. premiepensionen. Med andra ord vill vi undersöka lönsamheten med ett aktivt pensionssparande enligt ekonomisk vedertagen teori. Undersökningsdata omfattar samtliga 854 pensionsfonder som funnits från starten 2000-11-02 till 2004-12-30. Vi har utifrån historisk data tagit fram den lägsta variansfonden för att använda den som riskfri fond i Sharpekvoten.

Grisar föds med olika förutsättningar och en gris som föds med lägre födelsevikt kan ha svårt att komma upp i samma tillväxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgång finns ett antal grisar med lägre avvänjningsvikt än de andra grisarna. De grisar med lägre avvänjningsvikt har dock i de flesta fall samma tid på sig att nå samma slaktvikt som de större grisarna vilket kräver en noggrann och genomtänkt utfodringsstrategi till dessa minsta grisar. Vid avvänjningen sker många förändringar i smågrisens liv, bland annat ändras enzymprofilen i deras mage och tarm vilket gör att fodret inte kan brytas ner eller absorberas och en stor mängd foder kan ansamlas i mage och tarm. Här kan oönskade bakterier växa till, vilka kan orsaka avvänjningsdiarré. Mindre grisar är oftast känsligare än tyngre och har svårare att anpassa sig, därför kan det vara bra att plocka ut de minsta och svagaste grisarna för att sätta i en egen box med extra tillsyn.

Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevånare ärframgångsrika såväl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgång sambandet mellan storlek, demokrati och ekonomi och visarpå de fördelar och nackdelar de små staterna har i en globaliserad värld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, främst ekonomisk sårbarhet, säkerhetoch miljö, som små suveräna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stävjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas på ett sådant sätt attriskerna med liten storlek minskas kan världens minsta stater komma att bli ännuframgångsrikare då de kombinerar sina separata storleksfördelar med engemensam stark röst utåt och samordnande politik inåt..

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där.